Runt om i Europa föreslås höjda åldersgränser inom pensionssystemen. Idag föreslår den franska regeringen att lägsta pensionsålder höjs från 60 till 62. Spanien har nyligen också aviserat en höjning. Som bakgrund till det franska förslaget finns det faktum att de har OECD:s längsta pensionstider, alltså levnadslängd efter pensionsinträdet. Franska kvinnor lever i snitt 27,5 år och franska män 24 år som pensionärer. Genomsnittet inom OECD är 22,5 för kvinnor och 17,5 för män.

Åldersgränser är en sak, faktisk pensionsålder en annan. I Österrike är den faktiska pensionsåldern sex år lägre än den statliga pensionsåldern. I Sydkorea däremot är den faktiska pensionsåldern 11 år högre än den offentliga åldersgränsen. I det svenska pensionssystemet är åldersgränsen borttagen. Vi kan gå i pension från 61 års ålder och pensionen stiger ju längre vi arbetar. Den faktiska pensionsåldern i Sverige är 63 år.

Den 3 juni hölls Pensionsgruppens sista ordinarie möte denna mandatperiod. På agendan stod endast informationspunkter. Sjunde AP-fonden informerade om de statliga årskullsalternativen (SÅFA). Frågan om 2K bordlades med hänvisning till ett antal fördjupningar som måste göras innan beslut kan fattas.

Under mandatperioden har Pensionsgruppen bestått av ordförande Cristina Husmark Pehrsson (M) och ledamöterna Veronica Palm (S), Kurt Kvarnström (S), Mats G Nilsson (M), Solverig Zander (C), Ulf Nilsson (FP) och Lars Gustafsson (KD).

AP-fondernas resultat för 2009 är det bästa sedan starten 2001. Det innebär att en stor del av förlusterna från 2008 har återhämtats. Det framgår i en skrivelse om AP-fondernas verksamhet som regeringen överlämnat till riksdagen. Flera av AP-fonderna har under 2009 genomfört förändringar i sina förvaltningsmodeller och fokuserar nu mer på de strategiska besluten. Skillnaderna mellan de olika fondernas strategier är därmed större än tidigare vilket innebär att riskerna i pensionssystemet sprids.

Regeringen har beslutat att utreda införandet av flytträtt inom all privat pensionsförsäkring. I nytecknade individuella pensionsförsäkringar finns redan flytträtten garanterad men en stor del av kapitalet som sparats i livförsäkring är fortfarande inlåst hos försäkringsföretagen.

Utredningen ska även analysera andra frågor som hur överskottshantering, ombildningsfrågor och inflytanderegler. Direktiven finns i sin helhet här.

Nu finns en ny uppdaterad PM om pensionssystemet i den blå bannern upp till vänster på sidan. Bland uppdateringarna finns förändringarna i premiepensionen, effekten av den automatiska balanseringen, skattefrågor etc.

Läs rapporten här!

I det svenska pensionssystemet finns ingen formell pensionsålder. Det är möjligt att ta ut sin ålderspension fr o m 61 års ålder och det finns ingen övre gräns. Ju senare man tar ut sin ålderspension ju högre blir den. I kombination med det svenska skattesystemet innebär detta att det är ekonomiskt gynnsamt att anställa pensionärer som vill arbeta efter 65 års ålder för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Arbetsgivaravgiften är reducerad till knappt en tredjedel av normal nivå och inkomstskatten är betydligt lägre p g a det förhöjda jobbskatteavdraget. Ekonomifakta beräknar kostnaden för en arbetsgivare att anställa en person med en bruttolön på 20 000 kronor per månad till 34 506 kr om personen är mellan 26-65 år och 27 136 kr om personen är över 65 år.

En halv miljon premiepensionssparare har valt att låta förvaltare sköta sin premiepension. Denna förvaltning ger upphov till massfondbyten. Syftet med 2K (kompletterande kanaler) är att dessa massfondbyten skall ske i ordnad form med ett avtal mellan Pensionsmyndigheten och förvaltningsföretagen.

Det finns farhågor om att 2K kan ge minskad avkastning i fonderna och därmed lägre pensioner. Massfondbyten skapar stora likviditetsflöden och stora transaktionskostnader för fonderna. Det kan skapa problem för enskilda fonder och de pensionssparare som finns kvar i dessa fonder riskerar sänkt värde på sitt innehav.

Pensionsmyndigheten har utrett systemet och tagit fram en omfattande problembild när det gäller förvaltningstjänsterna, massfondbytena och 2K-lösningen. I utredningen konstaterar Pensionsmyndigheten att robotinskjutningarna och massfondbytena inte är något IT-problem för myndigheten i dag. Men med den ökande marknaden blir det såväl kapacitets- som säkerhetsproblem inom några år. Pensionsgruppen har inte tagit ställning till om 2K ska införas.

Premiepensionssystemet gick, till skillnad från inkomstpensionssystemet, med överskott 2009. Resultatet uppgick till 547 miljoner kronor. Tillgångarna har under året ökat med 110 miljarder kronor. Värdeökningen på fonderat kapital står för 81 miljarder kronor, nya pensionsrätter för 30 miljarder kronor och pensionsutbetalningar minskar tillgångarna med 1 miljard kronor. Värdeutvecklingen förra året var 34,7 procent vilket innebär att den genomsnittliga avkastningen varit 3,2 procent per år.

Resultatet i inkomstpensionssystemet 2009 var -79 miljarder kronor. Detta beror på lägre avgiftsinkomster och sjunkande KPI. Pensionssystemets kapitalunderskott har därmed vuxit till ett samlat underskott om 323 miljarder kronor vilket innebär att tillgångarna är 4,3 procent mindre än pensionsskulden. Systemets balanstal för 2011 beräknas till 0,9549.

Fr o m denna vecka sänds de s k orangea kuverten ut till de svenska pensionsspararna. Över fem miljoner personer får sitt årliga besked om den framtida pensionen. I det orangea kuvertet redovisas endast den allmänna pensionen, tjänstepensionen redovisas av respektive bolag.

Denna vecka sänds breven till pensionssparare i Stockholms län. I början av mars sänds de sista kuverten ut och de kommer till pensionsspararna i Norrland.

Värdet på det samlande fondinnehavet inom premiepensionen steg med 34,8 procent till 340 miljarder kronor år 2009. Detta innebär att den genomsnittliga årliga värdeförändringen sedan starten är 3,2 procent.

Årliga värdeförändringar av premiepensionsspararnas samlade innehav:

2001 -11,3 %
2002 -31,3 %
2003 +17,4 %
2004 + 8,6 %
2005 +30,2 %
2006 +12,0 %
2007 + 5,6 %
2008 -34,5 %
2009 +34,8 %

Sedan 2007 har Försäkringskassan och PPM arbetat tillsammans med branschorganisationer och företag för att hitta gemensamma termer och definitioner inom pensionsområdet. Målsättningen har varit att upprätta en gemensam terminologi för hela pensionsbranschen. Nu är detta arbete slutfört och en skrift med namnet Pensionsorden är resultatet av detta arbete. Försäkringsförbundet rekommenderar alla sina medlemsföretag att anpassa språkbruket efter Pensionsorden.

Du kan ladda ned dokumentet här.

Den nya Pensionsmyndigheten startar formellt sitt arbete den 1 januari 2010 och nu har regeringen utsett dess första styrelse. Landshövding Bo Könberg blir, som tidigare aviserat, styrelseordförande. Övriga utsedda ledamöter är f d generaldirektören Kerstin Wigzell, konsulten Tomas Landeström, företagaren Joachim Berner, biträdande riksgäldsdirektören Pär Nygren och kammarrättspresidenten Carl Gustav Fernlund. I styrelsen ingår även Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm.

Den 15 december lämnade Katrin Westling Palm in Pensionsmyndighetsutredningens slutredovisning. Förberedelsearbetet inför den nya Pensionsmyndigheten är därmed avklarat.

En del av slutredovisningen är en utredning av Bo Könberg om hur den samlade pensionsinformationen kan förbättras för den enskilde spararen. Någon lagstiftning föreslås inte men arbetsmarknadens parter rekommenderas  ställa krav på tjänstepensionsföretagen att de redovisar sina uppgifter till minpension.se och att redovisningen sker på enhetligt sätt.

I en ny rapport Fyra dyra fonder? från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) utreds hur många AP-fonder som Sverige bör ha. Rapportens slutsats är att dagens uppdelning av förvaltning på fyra fonder med liknande uppdrag är ineffektiv.

En sammanslagning av fonderna beräknas kunna ge en kostnadsbesparing på motsvarande 330 miljoner kronor om året. Forskning ger också stöd för slutsatsen att större fonder har bättre potential att skapa högre avkastning. Effekten på kapitalet bör därför kunna bli ännu större.

Den svenska pensionsöverenskommelsen mellan fem partier är grunden för pensionssystemet. Nu publiceras skriften Detta är pensionsöverenskommelsen som sammanfattar överenskommelsens innehåll och principer. Syftet med den departementsskrivelsen är att att skapa en överblick över reformens orsaker och principer för såväl politiker med ansvar för pensionssystemet som ansvariga tjänstemän. Syftet är också att bidra till en ökad kunskap och förståelse bland pensionssystemets övriga intressenter i samhället.

Elva av världens pensionssystem har utvärderats i en internationell studie Melbourne Mercer Global Pension Index. De olika systemen utvärderas enligt tre kriterier; tillräcklighet, hållbarhet och integritet. I integritetsavsnittet belyses aspekter som information, styrning och riskskydd.

På första plats och andra plats finns de holländska och australiska pensionssystemen. Det svenska pensionssystemet hamnar på tredje plats. I avsnittet hållbarhet hamnar det svenska pensionssystemet på första plats. Rekommendationerna i rapporten är att Sverige bör höja pensionsåldern och förbättra informationen.

Bakom studien står The Melbourne Centre for Financial Studies och konsultföretaget Mercer. Årets studie är den första men det planeras årliga uppföljningar.

Den informations-pm som finns att ladda hem från denna hemsida är nu uppdaterad. Det som främst tillkommit är:

• Sänkt skatt för pensionärer fr o m 2010
• Ny pensionsmyndighet fr o m 2010
• Nya regler för beräkning av buffertfonden
• Införandet av generationsfonder för icke-väljarna

Regeringen föreslår att Premiesparfonden avvecklas och ersätts med generationsfonder. Detta alternativ blir valbart så även Premievalsfonden avvecklas. För de som sparar i generationsfonder införs även en möjlighet att välja en annan riskprofil än den förvalda.

I lagrådsremissen föreslås också att Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter för fondbyte. Förslaget innebär endast att det blir möjligt, det är alltså inte säkert att några avgifter kommer att införas.

Samtliga förslag är förankrade i den s.k. Pensionsgruppen, där de fem riksdagspartierna som står bakom pensionsreformen finns representerade.

Regeringen föreslår skattesänkningar med 3,5 miljarder för pensionärerna i budgetförslaget för 2010. Förslaget innebär sänkt skatt med 1 000 – 1 200 kronor per år för de med enbart garantipension. Skattesänkningen blir sedan högre upp till cirka 3 200 kronor per år för de med full inkomstpension.

Förslaget presenteras av alliansens partiledare på DN debatt.

Det används flera olika basbelopp för att räkna fram de svenska pensionerna. I korthet ser det ut så här:

Prisbasbeloppet används för att beräkna garantipension. Prisbasbeloppet minskar från 42 800 till 42 400 år 2010 enligt SCB:s beräkningar. Det är första gången det sker.

Det finns även ett förhöjt prisbasbelopp som används för beräkning av pensionspoäng för tilläggspension för de som får pension enligt äldre regler. Även detta belopp minskar från 43 600 till 43 300.

Inkomstbasbeloppet används för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten och beräkning av den allmänna pensionsavgiften. Inkomstbasbeloppet höjs  från 50 900 till 51 100 kronor.

Mer info om hur inkomstpensionen beräknas finner du här.

Mer info om hur garantipensionen beräknas finner du här.

Balansindex för 2010 blir 137,31 enligt Försäkringskassans beräkning som överlämnats till regeringen. Det är en sänkning med 1,4 procent jämfört med 2009 års inkomstindex på 139,26. För en ålderspensionär med 12 000 kronor i månaden minskar pensionen före skatt med cirka 360 kronor i månaden nästa år.

Beräkningen utgår från att riksdagen antar regeringens förslag om de ändrade beräkningsregler för balanstalet som de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen (s, m, c, fp och kd) kommit överens om. Beräkningen tar inte hänsyn till eventuella förändringar av skattenivåerna nästa år.

Under 2008 förlorade OECD-ländernas privata pensionsfonder 5,4 miljarder USD. Även de offentliga pensionssystemen har drabbats mycket hårt av finanskrisen. Ökad arbetslöshet och mindre skatteinkomster innebär stora budgetunderskott för flera länder runt om i världen. Dessa budgetunderskott riskerar leda till neddragningar i pensionsutbetalningarna. I länder som Sverige, Kanada och Tyskland finns det automatiska stabilisatorer inbyggt i systemen men dessa är fortfarande ganska ovanliga internationellt.

OECDs rapport om läget för världens pensionssystem finns här i Pensions at a Glance 2009. En svensk sammanfattning finns här.

Frågor & Svarsfunktionen är nu uppdaterad med nya frågor;

“Vad är egentligen balanstalet?, Hur löd Göran Perssons löfte till pensionärerna?, Är jag med i det gamla eller det nya pensionssystemet? etc.”

Saknar du ett svar är du välkommen att skicka in din fråga!

Den 1 januari 2010 har Sverige en ny Pensionsmyndighet. Pensionerna administreras idag av både Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Ur de försäkrades perspektiv har detta medfört vissa problem i kontakterna med myndigheterna. Information och service har blivit lidande. Regeringen har därför tillsatt en Pensionsmyndighetsutredning som skall förbereda och genomföra bildandet av en ny pensionsmyndighet med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen.

Regeringen har beslutat att utse Katrin Westling Palm till ny generaldirektör och Bo Könberg till styrelseordförande för den nya myndigheten.

Regeringen föreslår att Premiesparfonden läggs ned och ersätts av generationsfonder. För de drygt 2,6 miljoner sparare som inte valt egna fonder innebär detta att yngre sparare får en högre riskprofil med mer aktier i portföljen än äldre sparare. De nya fonderna ska vara valbara och tidigare hinder att välja Sjunde AP-fonden tas därmed bort.

Premiepensionsmyndigheten föreslås få ta ut avgifter från dem som gör många fondbyten. De nya reglerna planeras vara införda den 3 maj 2010.

Regeringens Globaliseringsråd har presenterat sin slutrapport “Bortom krisen”. Rådet har arbetat sedan december 2006 och bestått av 22 företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Rapporten tar inte direkt upp pensionssystemet eller  framtidens pensioner. Rådet vill dock  utveckla arbetslinjen genom bland annat en blocköverskridande socialförsäkringsreform, snabbare inträde på arbetsmarknaden och olika åtgärder för att i praktiken höja pensionsåldern.

Rapporten kan laddas ned här.

Första till Fjärde samt Sjätte AP-fonden utgör buffertfonden i det svenska pensionssystemet. Dessa fonder förlorade sammanlagt 194 miljarder kronor 2008. Avkastningen av den aktiva förvaltningen har inte nått upp till målen även ur ett längre perspektiv. Regeringen anser därför att AP-fonderna ska se sina kostnader och undersöka möjligheterna att samordna gemensamma funktioner. Detta framgår av regeringens utvärdering av AP-fonderna.

De fem partierna bakom pensionssystemet har efter remissbehandlingen beslutat att införa en treårig beräkningsgrund för buffertfonden. Det finns pensionärsorganisationer, myndigheter och AP-fonder bland såväl de positiva som negativa remissvaren. Effekten av förändringen blir att nivåskillnaderna mellan åren blir mindre då systemet nu görs trögrörligare. Denna effekt gäller såväl upp- som nedgång. Regeringen väntas ta beslut den 4 juni.

Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin rapport om regeringens finanspolitik och den berörde även pensionssystemet. Finanspolitiska rådet anser att pensionsåldern bör höjas till 68 eller 69 år för att vi ska klara av att försörja en allt äldre befolkning. Rådet vill även att utbildingssystemet förändras så att människor kommer i arbete i tidigare ålder. Syftet med dessa två åtgärder är att förlänga arbetslivet och därmed inkomsterna till pensionssystemet.