Regeringens Globaliseringsråd har presenterat sin slutrapport “Bortom krisen”. Rådet har arbetat sedan december 2006 och bestått av 22 företrädare för näringslivet, arbetsmarknadens parter, akademin, kulturen och politiken. Rapporten tar inte direkt upp pensionssystemet eller  framtidens pensioner. Rådet vill dock  utveckla arbetslinjen genom bland annat en blocköverskridande socialförsäkringsreform, snabbare inträde på arbetsmarknaden och olika åtgärder för att i praktiken höja pensionsåldern.

Rapporten kan laddas ned här.

Första till Fjärde samt Sjätte AP-fonden utgör buffertfonden i det svenska pensionssystemet. Dessa fonder förlorade sammanlagt 194 miljarder kronor 2008. Avkastningen av den aktiva förvaltningen har inte nått upp till målen även ur ett längre perspektiv. Regeringen anser därför att AP-fonderna ska se sina kostnader och undersöka möjligheterna att samordna gemensamma funktioner. Detta framgår av regeringens utvärdering av AP-fonderna.

De fem partierna bakom pensionssystemet har efter remissbehandlingen beslutat att införa en treårig beräkningsgrund för buffertfonden. Det finns pensionärsorganisationer, myndigheter och AP-fonder bland såväl de positiva som negativa remissvaren. Effekten av förändringen blir att nivåskillnaderna mellan åren blir mindre då systemet nu görs trögrörligare. Denna effekt gäller såväl upp- som nedgång. Regeringen väntas ta beslut den 4 juni.

Igår presenterade Finanspolitiska rådet sin rapport om regeringens finanspolitik och den berörde även pensionssystemet. Finanspolitiska rådet anser att pensionsåldern bör höjas till 68 eller 69 år för att vi ska klara av att försörja en allt äldre befolkning. Rådet vill även att utbildingssystemet förändras så att människor kommer i arbete i tidigare ålder. Syftet med dessa två åtgärder är att förlänga arbetslivet och därmed inkomsterna till pensionssystemet.

På vänsterpartiets initiativ har riksdagen idag haft en särskilt debatt om det svenska pensionssystemet. Allianspartierna står bakom pensionssystemet och företrädarna argumenterade för konstruktionen.

Socialdemokraterna står bakom pensionssystemet men argumenterade emot alliansregeringens skattepolitik. Vänsterpartiet vill ersätta nuvarande pensionssystem med något som kan beskrivas som ett reformerat ATP-system. Miljöpartiet är kritiska mot systemet men vill inte riva upp det utan förändra det nuvarande.

Hela debatten kan ses på Riksdagens Webb-TV.

Pensionsgruppens fem partier har enats om att förändra metoden att värdera buffertfonden i pensionssystemet. Buffertfonden består av AP-fonderna 1-4 och 6 och idag är det värdet den 31 december ett år tidigare som avgör hur fonderna värderas på tillgångssidan i pensionssystemet.

Nu införs en treårig beräkningsmodell vilket skapar en stabilare och trögrörligare utveckling av pensionerna. Pensionerna kommer alltså inte att stiga eller sjunka lika mycket mellan åren som tidigare. Beslutet är nu skickat på remiss, regeringen beslutar den 4 juni och därefter skickas en proposition till riksdagen.

I dagens DN debatt presenterar Folksam en rapport som visar att pensionen blir lägre än förhandsbeskeden i det orangea kuvertet. Det är en intressant rapport men slutsatsen som redovisas är missvisande. Folksam jämför den allmänna pensionen med den totala slutlönen utan hänsyn till taket. Försäkringskassan anger kompensationsgrad inom det spann man betalar avgift och är försäkrad, alltså upp till taket. De två uppgifterna avser därmed olika saker.

Vårpropositionen innehåller inga konkreta åtgärder som påverkar pensionssystemet. Två saker som berör pensionerna finns med:

4.7.1. Regeringen aviserar att den kommer att återkomma med långsiktiga insatser för att förstärka ålderspensionssystemet i framtiden, exempelvis genom åtgärder för att minska administrationskostnaderna för AP-fonderna.

13.1.5 Försäkringskassans administration av ålderspension, efterlevandepension, äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg sammanförs till utgiftsområde 11 i samband med att den nya Pensionsmyndigheten skapas.

Idag presenterar Försäkringskassan sin analys om balanstalets utformning i pensionssystemet. Två huvudalternativ har analyserats för att jämna ut balanseringseffekten över tiden: en utjämning av AP-fonderna och en begränsningsregel för balanseringens storlek.

Pensionsgruppen informerades vid ett sammanträde imorse. Några ställningstaganden har ännu inte gjorts.

I den politiska talradion som finns på nätet och sänds på närradio uppmärksammas pensionssystemet.se under ett helt program.

Igår arrangerade Socialdepartementet ett seminarium om framtida pensioner i Norden. Det var Nordisk Socialstatistisk Kommitté NOSOSKO som publicerade en bok som jämför de nordiska ålderspensionssystemen och de framtida villkoren. Rapporten visar att det inte går att tala om någon egentlig nordisk modell för pensioner. Det finns snarare tre kategorier inom de nordiska pensionssystemen

Sverige och Norge har de mest tydliga inkomstrelaterade offentliga systemen. Norge har infört ett pensionssystem som till stora delar liknar det svenska, dock utan premiepension. Däremot är tjänstepension obligatorisk för den privata sektorn. Danmark, Island, Färöarna har ett relativt högt grundskydd som kompletteras med inkomstrelaterade pensioner genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Finland har en egen modell med lagstiftning som omfattar alla men som skiljer sig beroende på vilken yrkesgrupp man tillhör.

Boken heter Ålderspensionssystem i Norden - NOSOSKO 34:2008 och kan laddas ned här.

På denna hemsida hittar du information om det svenska pensionssystemet. Under flikarna till höger beskrivs systemets grunder. Under Frågor & Svar finner du svar på de vanligaste frågorna. Vill du läsa mer kan du ladda ned en PM i pdf-format. Här kommer också pensionsnyheter att presenteras löpande.

Välkommen till pensionssystemet.se!