Pensionssystemet

Höjda pensionsåldrar i Europa

mats — Wed, 16 Jun 2010 13:37:22 +0000

Runt om i Europa föreslås höjda åldersgränser inom pensionssystemen. Idag föreslår den franska regeringen att lägsta pensionsålder höjs från 60 till 62. Spanien har nyligen också aviserat en höjning. Som bakgrund till det franska förslaget finns det faktum att de har OECD:s längsta pensionstider, alltså levnadslängd efter pensionsinträdet. Franska kvinnor lever i snitt 27,5 år och franska män 24 år som pensionärer. Genomsnittet inom OECD är 22,5 för kvinnor och 17,5 för män.

Åldersgränser är en sak, faktisk pensionsålder en annan. I Österrike är den faktiska pensionsåldern sex år lägre än den statliga pensionsåldern. I Sydkorea däremot är den faktiska pensionsåldern 11 år högre än den offentliga åldersgränsen. I det svenska pensionssystemet är åldersgränsen borttagen. Vi kan gå i pension från 61 års ålder och pensionen stiger ju längre vi arbetar. Den faktiska pensionsåldern i Sverige är 63 år.

Pensionsgruppens avslutande sammanträde

mats — Thu, 03 Jun 2010 13:45:52 +0000

Den 3 juni hölls Pensionsgruppens sista ordinarie möte denna mandatperiod. På agendan stod endast informationspunkter. Sjunde AP-fonden informerade om de statliga årskullsalternativen (SÅFA). Frågan om 2K bordlades med hänvisning till ett antal fördjupningar som måste göras innan beslut kan fattas.

Under mandatperioden har Pensionsgruppen bestått av ordförande Cristina Husmark Pehrsson (M) och ledamöterna Veronica Palm (S), Kurt Kvarnström (S), Mats G Nilsson (M), Solverig Zander (C), Ulf Nilsson (FP) och Lars Gustafsson (KD).

Rekordresultat för AP-fonderna

mats — Thu, 27 May 2010 11:42:33 +0000

AP-fondernas resultat för 2009 är det bästa sedan starten 2001. Det innebär att en stor del av förlusterna från 2008 har återhämtats. Det framgår i en skrivelse om AP-fondernas verksamhet som regeringen överlämnat till riksdagen. Flera av AP-fonderna har under 2009 genomfört förändringar i sina förvaltningsmodeller och fokuserar nu mer på de strategiska besluten. Skillnaderna mellan de olika fondernas strategier är därmed större än tidigare vilket innebär att riskerna i pensionssystemet sprids.

Flytträtt utreds

mats — Tue, 11 May 2010 09:34:08 +0000

Regeringen har beslutat att utreda införandet av flytträtt inom all privat pensionsförsäkring. I nytecknade individuella pensionsförsäkringar finns redan flytträtten garanterad men en stor del av kapitalet som sparats i livförsäkring är fortfarande inlåst hos försäkringsföretagen.

Utredningen ska även analysera andra frågor som hur överskottshantering, ombildningsfrågor och inflytanderegler. Direktiven finns i sin helhet här.

Pensions-PM april 2010

admin — Tue, 27 Apr 2010 13:45:06 +0000

Nu finns en ny uppdaterad PM om pensionssystemet i den blå bannern upp till vänster på sidan. Bland uppdateringarna finns förändringarna i premiepensionen, effekten av den automatiska balanseringen, skattefrågor etc.

Läs rapporten här!

Lönsamt anställa pensionärer i Sverige

mats — Wed, 14 Apr 2010 15:26:09 +0000

I det svenska pensionssystemet finns ingen formell pensionsålder. Det är möjligt att ta ut sin ålderspension fr o m 61 års ålder och det finns ingen övre gräns. Ju senare man tar ut sin ålderspension ju högre blir den. I kombination med det svenska skattesystemet innebär detta att det är ekonomiskt gynnsamt att anställa pensionärer som vill arbeta efter 65 års ålder för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Arbetsgivaravgiften är reducerad till knappt en tredjedel av normal nivå och inkomstskatten är betydligt lägre p g a det förhöjda jobbskatteavdraget. Ekonomifakta beräknar kostnaden för en arbetsgivare att anställa en person med en bruttolön på 20 000 kronor per månad till 34 506 kr om personen är mellan 26-65 år och 27 136 kr om personen är över 65 år.

2K-projektet

mats — Thu, 08 Apr 2010 16:08:38 +0000

En halv miljon premiepensionssparare har valt att låta förvaltare sköta sin premiepension. Denna förvaltning ger upphov till massfondbyten. Syftet med 2K (kompletterande kanaler) är att dessa massfondbyten skall ske i ordnad form med ett avtal mellan Pensionsmyndigheten och förvaltningsföretagen.

Det finns farhågor om att 2K kan ge minskad avkastning i fonderna och därmed lägre pensioner. Massfondbyten skapar stora likviditetsflöden och stora transaktionskostnader för fonderna. Det kan skapa problem för enskilda fonder och de pensionssparare som finns kvar i dessa fonder riskerar sänkt värde på sitt innehav.

Pensionsmyndigheten har utrett systemet och tagit fram en omfattande problembild när det gäller förvaltningstjänsterna, massfondbytena och 2K-lösningen. I utredningen konstaterar Pensionsmyndigheten att robotinskjutningarna och massfondbytena inte är något IT-problem för myndigheten i dag. Men med den ökande marknaden blir det såväl kapacitets- som säkerhetsproblem inom några år. Pensionsgruppen har inte tagit ställning till om 2K ska införas.

Betalar utlandssvenskar skatt på pension?

mats — Thu, 08 Apr 2010 16:04:36 +0000

Sedan 1991 finns regler om särskild inkomstskatt (SINK) för utomlands bosatta. SINK-skatten är en källskatt på 25 procent och omfattar inkomst av tjänst för en i utlandet bosatt person som tillfälligt arbetar i Sverige. Till inkomst av tjänst räknas också pensioner som utbetalas och intjänats i Sverige. SINK-reglerna är svenska och kan begränsas i skatteavtal. Även andra länder har motsvarande regler. Några gemensamma EU-regler finns inte.

Sverige har förhandlat sig till beskattningsrätt i cirka 90 särskilda skatteavtal. I de skatteavtal som Sverige har ingått med andra länder har beskattningsrätten fördelats länderna emellan. Enligt vissa avtal får Sverige nästan fullt ut beskatta pensioner med SINK-skatten (Spanien). Enligt andra avtal har Sverige nästan inga beskattningsanspråk (Frankrike).

2K - Vad är det?

mats — Thu, 08 Apr 2010 16:01:06 +0000

En halv miljon premiepensionssparare har valt att låta förvaltare sköta sin premiepension. Denna förvaltning ger upphov till massfondbyten. Syftet med 2K (kompletterande kanaler) är att massfondbyten skall ske i ordnad form med ett avtal mellan Pensionsmyndigheten och förvaltningsföretagen.

Det finns farhågor om att 2K kan ge minskad avkastning i fonderna och därmed lägre pensioner. Massfondbyten skapar stora likviditetsflöden och stora transaktionskostnader för fonderna. Pensionsgruppen har inte tagit ställning till om 2K ska införas.

Överskott i premiepensionen

mats — Tue, 16 Mar 2010 16:09:42 +0000

Premiepensionssystemet gick, till skillnad från inkomstpensionssystemet, med överskott 2009. Resultatet uppgick till 547 miljoner kronor. Tillgångarna har under året ökat med 110 miljarder kronor. Värdeökningen på fonderat kapital står för 81 miljarder kronor, nya pensionsrätter för 30 miljarder kronor och pensionsutbetalningar minskar tillgångarna med 1 miljard kronor. Värdeutvecklingen förra året var 34,7 procent vilket innebär att den genomsnittliga avkastningen varit 3,2 procent per år.

Underskott i inkomstpensionen

mats — Tue, 16 Mar 2010 15:56:02 +0000

Resultatet i inkomstpensionssystemet 2009 var -79 miljarder kronor. Detta beror på lägre avgiftsinkomster och sjunkande KPI. Pensionssystemets kapitalunderskott har därmed vuxit till ett samlat underskott om 323 miljarder kronor vilket innebär att tillgångarna är 4,3 procent mindre än pensionsskulden. Systemets balanstal för 2011 beräknas till 0,9549.

Orangea kuvert på väg

mats — Thu, 04 Feb 2010 15:27:08 +0000

Fr o m denna vecka sänds de s k orangea kuverten ut till de svenska pensionsspararna. Över fem miljoner personer får sitt årliga besked om den framtida pensionen. I det orangea kuvertet redovisas endast den allmänna pensionen, tjänstepensionen redovisas av respektive bolag.

Denna vecka sänds breven till pensionssparare i Stockholms län. I början av mars sänds de sista kuverten ut och de kommer till pensionsspararna i Norrland.

Snabb återupphämtning av premiepensionen

mats — Thu, 14 Jan 2010 15:53:09 +0000

Värdet på det samlande fondinnehavet inom premiepensionen steg med 34,8 procent till 340 miljarder kronor år 2009. Detta innebär att den genomsnittliga årliga värdeförändringen sedan starten är 3,2 procent.

Årliga värdeförändringar av premiepensionsspararnas samlade innehav:

2001 -11,3 %
2002 -31,3 %
2003 +17,4 %
2004 + 8,6 %
2005 +30,2 %
2006 +12,0 %
2007 + 5,6 %
2008 -34,5 %
2009 +34,8 %

Gemensam terminologi inom pensionsområdet

mats — Mon, 28 Dec 2009 15:40:40 +0000

Sedan 2007 har Försäkringskassan och PPM arbetat tillsammans med branschorganisationer och företag för att hitta gemensamma termer och definitioner inom pensionsområdet. Målsättningen har varit att upprätta en gemensam terminologi för hela pensionsbranschen. Nu är detta arbete slutfört och en skrift med namnet Pensionsorden är resultatet av detta arbete. Försäkringsförbundet rekommenderar alla sina medlemsföretag att anpassa språkbruket efter Pensionsorden.

Du kan ladda ned dokumentet här.

Styrelse för Pensionsmyndigheten utsedd

mats — Tue, 22 Dec 2009 09:46:36 +0000

Den nya Pensionsmyndigheten startar formellt sitt arbete den 1 januari 2010 och nu har regeringen utsett dess första styrelse. Landshövding Bo Könberg blir, som tidigare aviserat, styrelseordförande. Övriga utsedda ledamöter är f d generaldirektören Kerstin Wigzell, konsulten Tomas Landeström, företagaren Joachim Berner, biträdande riksgäldsdirektören Pär Nygren och kammarrättspresidenten Carl Gustav Fernlund. I styrelsen ingår även Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm.

Pensionsmyndighetsutredningen klar

mats — Thu, 17 Dec 2009 15:01:06 +0000

Den 15 december lämnade Katrin Westling Palm in Pensionsmyndighetsutredningens slutredovisning. Förberedelsearbetet inför den nya Pensionsmyndigheten är därmed avklarat.

En del av slutredovisningen är en utredning av Bo Könberg om hur den samlade pensionsinformationen kan förbättras för den enskilde spararen. Någon lagstiftning föreslås inte men arbetsmarknadens parter rekommenderas ställa krav på tjänstepensionsföretagen att de redovisar sina uppgifter till minpension.se och att redovisningen sker på enhetligt sätt.

Utredning om antalet AP-fonder

mats — Tue, 01 Dec 2009 16:03:26 +0000

I en ny rapport Fyra dyra fonder? från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) utreds hur många AP-fonder som Sverige bör ha. Rapportens slutsats är att dagens uppdelning av förvaltning på fyra fonder med liknande uppdrag är ineffektiv.

En sammanslagning av fonderna beräknas kunna ge en kostnadsbesparing på motsvarande 330 miljoner kronor om året. Forskning ger också stöd för slutsatsen att större fonder har bättre potential att skapa högre avkastning. Effekten på kapitalet bör därför kunna bli ännu större.

Vitbok om pensionsöverenskommelsen

mats — Mon, 26 Oct 2009 14:17:37 +0000

Den svenska pensionsöverenskommelsen mellan fem partier är grunden för pensionssystemet. Nu publiceras skriften Detta är pensionsöverenskommelsen som sammanfattar överenskommelsens innehåll och principer. Syftet med den departementsskrivelsen är att att skapa en överblick över reformens orsaker och principer för såväl politiker med ansvar för pensionssystemet som ansvariga tjänstemän. Syftet är också att bidra till en ökad kunskap och förståelse bland pensionssystemets övriga intressenter i samhället.

Det mest hållbara pensionssystemet i världen

mats — Thu, 22 Oct 2009 07:53:21 +0000

Elva av världens pensionssystem har utvärderats i en internationell studie Melbourne Mercer Global Pension Index. De olika systemen utvärderas enligt tre kriterier; tillräcklighet, hållbarhet och integritet. I integritetsavsnittet belyses aspekter som information, styrning och riskskydd.

På första plats och andra plats finns de holländska och australiska pensionssystemen. Det svenska pensionssystemet hamnar på tredje plats. I avsnittet hållbarhet hamnar det svenska pensionssystemet på första plats. Rekommendationerna i rapporten är att Sverige bör höja pensionsåldern och förbättra informationen.

Bakom studien står The Melbourne Centre for Financial Studies och konsultföretaget Mercer. Årets studie är den första men det planeras årliga uppföljningar.

Uppdaterad informations-pm

mats — Wed, 21 Oct 2009 07:50:46 +0000

Den informations-pm som finns att ladda hem från denna hemsida är nu uppdaterad. Det som främst tillkommit är:

Sänkt skatt för pensionärer fr o m 2010
Ny pensionsmyndighet fr o m 2010
Nya regler för beräkning av buffertfonden
Införandet av generationsfonder för icke-väljarna

Förändringar inom premiepensionen

mats — Tue, 06 Oct 2009 13:10:20 +0000

Regeringen föreslår att Premiesparfonden avvecklas och ersätts med generationsfonder. Detta alternativ blir valbart så även Premievalsfonden avvecklas. För de som sparar i generationsfonder införs även en möjlighet att välja en annan riskprofil än den förvalda.

I lagrådsremissen föreslås också att Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter för fondbyte. Förslaget innebär endast att det blir möjligt, det är alltså inte säkert att några avgifter kommer att införas.

Samtliga förslag är förankrade i den s.k. Pensionsgruppen, där de fem riksdagspartierna som står bakom pensionsreformen finns representerade.

Sänkt skatt på pensioner

mats — Tue, 15 Sep 2009 07:42:19 +0000

Regeringen föreslår skattesänkningar med 3,5 miljarder för pensionärerna i budgetförslaget för 2010. Förslaget innebär sänkt skatt med 1 000 – 1 200 kronor per år för de med enbart garantipension. Skattesänkningen blir sedan högre upp till cirka 3 200 kronor per år för de med full inkomstpension.

Förslaget presenteras av alliansens partiledare på DN debatt.

Vilket basbelopp gäller?

mats — Thu, 27 Aug 2009 15:09:30 +0000

Det används flera olika basbelopp för att räkna fram de svenska pensionerna. I korthet ser det ut så här:

Prisbasbeloppet används för att beräkna garantipension. Prisbasbeloppet minskar från 42 800 till 42 400 år 2010 enligt SCB:s beräkningar. Det är första gången det sker.

Det finns även ett förhöjt prisbasbelopp som används för beräkning av pensionspoäng för tilläggspension för de som får pension enligt äldre regler. Även detta belopp minskar från 43 600 till 43 300.

Inkomstbasbeloppet används för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten och beräkning av den allmänna pensionsavgiften. Inkomstbasbeloppet höjs från 50 900 till 51 100 kronor.

Mer info om hur inkomstpensionen beräknas finner du här.

Mer info om hur garantipensionen beräknas finner du här.

Försäkringskassans underlag klart

mats — Mon, 10 Aug 2009 10:20:27 +0000

Balansindex för 2010 blir 137,31 enligt Försäkringskassans beräkning som överlämnats till regeringen. Det är en sänkning med 1,4 procent jämfört med 2009 års inkomstindex på 139,26. För en ålderspensionär med 12 000 kronor i månaden minskar pensionen före skatt med cirka 360 kronor i månaden nästa år.

Beräkningen utgår från att riksdagen antar regeringens förslag om de ändrade beräkningsregler för balanstalet som de fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen (s, m, c, fp och kd) kommit överens om. Beräkningen tar inte hänsyn till eventuella förändringar av skattenivåerna nästa år.

OECD om världens pensionssystem

mats — Fri, 17 Jul 2009 10:56:38 +0000

Under 2008 förlorade OECD-ländernas privata pensionsfonder 5,4 miljarder USD. Även de offentliga pensionssystemen har drabbats mycket hårt av finanskrisen. Ökad arbetslöshet och mindre skatteinkomster innebär stora budgetunderskott för flera länder runt om i världen. Dessa budgetunderskott riskerar leda till neddragningar i pensionsutbetalningarna. I länder som Sverige, Kanada och Tyskland finns det automatiska stabilisatorer inbyggt i systemen men dessa är fortfarande ganska ovanliga internationellt.

OECDs rapport om läget för världens pensionssystem finns här i Pensions at a Glance 2009. En svensk sammanfattning finns här.

Nya frågor - nya svar

mats — Wed, 08 Jul 2009 13:39:52 +0000

Frågor & Svarsfunktionen är nu uppdaterad med nya frågor;

“Vad är egentligen balanstalet?, Hur löd Göran Perssons löfte till pensionärerna?, Är jag med i det gamla eller det nya pensionssystemet? etc.”

Saknar du ett svar är du välkommen att skicka in din fråga!

Balanstalet - vad är det?

mats — Wed, 08 Jul 2009 09:00:28 +0000

Balanstalet beskriver pensionssystemets finansiella ställning. Det är systemets tillgångar dividerat med dess skulder och det beräknas varje år.

Balanstalet = Tillgångar / Pensionsskuld

Tillgångar = AP fonderna + Avgiftstillgång

Avgiftstillgång = Det totala värdet av pensionssystemets anspråk på 16 procent av alla framtida pensionsgrundade inkomster och pensionsgrundade transfereringar.

Pensionsskuld = Skulden till pensionerade och pensionssparare

Pensionssystemets balansräkning är egentligen inte så komplicerad. Det som särskiljer systemet är den s.k. avgiftstillgången vilket är det samma som fördelningssystemet. Det är icke-fonderade tillgångar som betalas av dagens skattebetalare.

Är jag med i det gamla eller nya pensionssystemet?

mats — Wed, 08 Jul 2009 08:51:06 +0000

Alla är med i det nya pensionssystemet även om hela pensionsrätten intjänades under det tidigare ATP-systemet. Särskilda övergångsregler gällde som säkerställde att ingen förlorade på övergången 2003. Detta innebär att även ATP-pensionärer fått del av de högre pensioner som följsamhetsindexeringen hittills har inneburit.

Varför togs pengar från pensionssystemet till statsbudgeten?

mats — Tue, 07 Jul 2009 16:40:32 +0000

Det nya pensionssystemet är ett ålderspensionssystem. Tidigare ingick även det vi kallar för förtidspension. När staten tog över ansvaret för förtidspensionerna gjordes en överföring från inkomstpensionssystemet till staten. Ett belopp motsvarande sammanlagt 258 miljarder kronor har förts över från pensionssystemet till statsbudgeten.

Statens utgifter för förtidspensionerna 1999-2002 uppgick till 103,7 miljarder kronor. Nästan 40 procent av de överförda medlen har således utbetalats i förtidspensioner innan pensionssystemet var på plats. Åren 2003-2008 utbetalades via Försäkringskassan ytterligare 272,1 miljarder kronor i sjuk- och aktivitetsersättning (som ersatt den tidigare förtidspensionen). Detta har alltså inte varit någon förlustaffär för Sveriges ålderspensionärer.

Hur löd Göran Perssons löfte till pensionärerna?

mats — Tue, 07 Jul 2009 16:39:06 +0000

När det refereras till tidigare statsminister Göran Perssons löfte om att ”varje krona skall betalas tillbaka till pensionärerna” åsyftas hanteringen av pensionerna under 1990-talets ekonomiska kris. Pensionerna räknades då inte upp helt och hållet med det ordinarie prisbasbeloppet under flera år under 1990-talet som det borde enligt dåvarande ATP-systemet.

Någon återbetalning skedde aldrig. Däremot har det nya pensionssystemet inneburit 26 miljarder mer i utbetalda pensioner än det tidigare systemet. Om detta skall betraktas som kompensation kan diskuteras.

Ofta sammanblandas Göran Perssons löfte med de överföringar som skedde från tidigare pensionssystem till statsbudgeten (se fråga om överföringar till statsbudget).