Pensionsåldersutredningens ordförande höll ett anförande i ämnet på Framtidskommissionens seminarium som du kan ta del av här.
Man kan även göra en personlig prognos av hur mycket man beräknas få i pension och hur ett längre arbetsliv påverkar pensionen. I denna prognos ingår allmän pension, tjänstepension och eventuellt privat pensionssparande. Du kan göra din prognos här.

Detta innebär att den allmänna pensionen i Sverige kommer i genomsnitt att öka med 356 kronor till 11 428 kronor i månaden.

Fondvalsguiden skall vara ett stödjande verktyg för den som vill göra egna aktiva val. Risknivån och avgiftsnivån är det som ger utslag i rådgivningen. Den tidigare Premiepensionslotsen skrotas nu helt. Verktyget skall ses som ett komplement till de redan existerande AP7 Såfa (för den som inte vill engagera sig alls) och till möjligheten att välja fonder fritt (för den engagerade pensionsspararen).

Drygt 250 000 pensionärer har idag bostadstillägg. Pensionsmyndigheten och SCB räknar med att ytterligare drygt 50 000 personer är berättigade.

Hur och när förbudet träder ikraft är ännu inte beslutat.

Dagen efter installationstalet intygade Håkan Juholt att pensionsöverenskommelsen består och att socialdemokraterna inte avser att spräcka fempartisamarbetet bakom pensionssystemet. Två av tre fackföreningar avser inte heller att medverka i socialdemokraternas översyn.

Alternativet till att jobba längre är att höja pensionsavgifterna från dagens 18,5 procent till 22 procent. Men inte ens det kommer att räcka på lång sikt. Detta framkommer i en rapporten Pensionsreformen i halvtid från LO.

Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen vilket gör att varje extra arbetat år leder till en högre pension. Varje årskull måste arbeta lite längre än föregående för att få samma reala pension beroende på att vi lever allt längre.

Om förslaget genomförs innebär det ingen skillnad i själva pensionssystemets utformning. Systemet är redan utformat för att man skall kunna arbeta längre och det leder till högre allmän pension om man gör så. I praktiken skulle varje ny årskull behöva arbeta lite längre än föregående för att få ut samma reala pension.

Den vanligaste frågan rör den övre inkomstgränsen och huruvida man kan fördela sina inkomster mer taktiskt. Svaret på den frågan finner ni här.

Om man tjänar över 0,423 prisbasbelopp (18 200 kronor år 2011) ges man pensionsrätt på hela inkomsten.  Maximal pensionsgrundande inkomst är 7,5 inkomstbasbelopp (390 750 kronor år 2011). Det motsvarar en bruttolön på ca 35 040 kronor per månad före pensionsavgiftsavdraget. Den pensionsgrundande inkomsten är bruttoinkomsten minus avdrag för den allmänna pensionsavgiften, 7,0 procent.

Inkomster över denna gräns ger ingen ytterligare pension trots att arbetsgivaren betalar avgift även på dessa inkomster. Denna del av avgiften är därför en ren skatt. Arbetstagaren betalar ingen egenavgift på de inkomster som inte ger pensionsrätt.

Denna konstruktion medför att det kan vara gynnsamt, för den som har möjlighet, att jämna ut sina inkomster mellan åren. Det är bättre ur pensionssynpunkt att tjäna 400 000 kronor i två år istället för 200 000 ett år och 600 000 året efter.

De tidigare aviserade skattesänkningarna på pensioner har nu konkretiserats. Allianspartierna föreslår sänkt skatt med 7,5 miljarder nästa år och ytterligare 2,3 miljarder när ekonomin tillåter. De rödgröna föreslår sänkt skatt med 10 miljarder nästa år och ytterligare 7 miljarder när ekonomin tillåter. De rödgröna finansierar detta med hjälp av höjd fastighetsskatt och återinförd förmögenhetsskatt.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna står inte bakom dagens pensionssystem utan förspråkar ett förmånsbaserat system, ett reformerat ATP-system. Någon rödgrön överenskommelse finns inte om att förändra pensionssystemet så dagens pensionssystem lär bestå oavsett vilken regering som bildas efter valet.

Skatten på pensionsinkomster kommer att sänkas den 1 januari 2011. Detta har riksdagen beslutat i enlighet med alliansregeringens förslag. Även de rödgröna partierna föreslog en skattesänkning på pensionsinkomster. Företrädare för bägge regeringsalternativen har dessutom hävdat behovet av ytterligare skattesänkningar med hänvisning till den automatiska balanseringen.

I övrigt finns inga valfrågor som direkt påverkar pensionssystemet.

Detta innebär att de cirka 200 000 pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension får en höjning med 0,9 procent nästa år. De cirka 565 000 pensionärer som har något högre inkomstpension, men också garantipension, får en förändring av sin allmänna pension med mellan +0,9 procent och -4,3 procent. De cirka 1 070 000 pensionärer utan garantipension får en minskning av sin allmänna pension. Minskningen beräknas för en ålderspensionär med 12 000 kronor i inkomstpension med 512 kr i månaden 2011. Då skatten sänks nästa år blir nettoeffekten en minskning med 155 kronor i månaden.

En enkel tumregel är att de som har under 11 100 kronor i månatlig inkomstpension får höjd nettopension. De som har över 11 100 kronor i månatlig pension får sänkt nettopension. Alla nettosiffror utgår från de beslutade skattesänkningarna i vårpropositionen.

Åldersgränser är en sak, faktisk pensionsålder en annan. I Österrike är den faktiska pensionsåldern sex år lägre än den statliga pensionsåldern. I Sydkorea däremot är den faktiska pensionsåldern 11 år högre än den offentliga åldersgränsen. I det svenska pensionssystemet är åldersgränsen borttagen. Vi kan gå i pension från 61 års ålder och pensionen stiger ju längre vi arbetar. Den faktiska pensionsåldern i Sverige är 63 år.