Det nya pensionssystemet är avgiftsbaserat. Det innebär att varje inbetald krona i pensionsavgifter ger pensionsrätt. Hela livsinkomsten ligger till grund för den framtida pensionen. Förvärvs- och näringsinkomster, socialförsäkringsersättningar, a-kassa och vissa pensionsgrundande belopp, t.ex. för barnår, är pensionsgrundande. För varje pensionssparare registreras årligen en pensionsrätt. De samlade pensionsrätterna kallas pensionsbehållning och de räknas upp varje år med den allmänna inkomstutvecklingen. Vid pensioneringen är behållningen den sammanlagda uppräknade pensionsrätten från fördelningssystemet.

Pensionssystemet har en övre inkomstgräns. Om man tjänar över 0,423 prisbasbelopp (18 200 kronor år 2011) ges man pensionsrätt på hela inkomsten. Maximal pensionsgrundande inkomst är 7,5 inkomstbasbelopp (390 750 kronor år 2011). Det motsvarar en bruttolön på ca 35 040 kronor per månad före pensionsavgiftsavdraget. Inkomster över denna gräns ger ingen ytterligare pension trots att arbetsgivaren betalar avgift även på dessa inkomster. Den pensionsgrundande inkomsten är bruttoinkomsten minus avdrag för den allmänna pensionsavgiften, 7,0 procent.

Pensionssystemet är till största delen ett fördelningssystem, det vill säga ett försäkringssystem där de inbetalda avgifterna betalar samma års utbetalningar. Pensionen från fördelningssystemet kallas inkomstpension. Namnet kommer från att pensionen beror av den försäkrades egna inkomster under hela livet och att värdeutvecklingen bestäms av inkomstutvecklingen i Sverige.

Pengarna till ålderspensionssystemet betalas av den enskilde, dess arbetsgivare och i vissa fall av staten genom pensionsavgifter. Pensionsavgiften fonderas inte men ger pensionsrätter av motsvarande värde. Hela pensionsavgiften är på 18,5 procent och är en del av de sociala avgifterna. Av de 18,5 procenten av inkomsten avsätts 16 till en individuell men ej fonderad inkomstpensionsrätt i fördelningssystemet. Resterande del av avgiften, 2,5 procentenheter, sätts in på ett individuellt premiepensionskonto.

Pensionen är även kopplad till Sveriges ekonomiska tillväxt. Ökar inkomsterna hos de förvärvsaktiva får pensionärerna ta del av detta genom högre pensioner. Följsamhetsindexeringen innebär att pensionerna följer inkomstutvecklingen men med en omfördelning. Pensionen vid inträdet blir cirka 18 procent högre än vad pensionens annars skulle ha varit. Denna förskottering innebär att pensionen blir högre när pensionen börjar tas ut men att tillväxttakten blir lägre, jämfört med om omfördelningen procent inte funnits. Totalt har under perioden 2002-2009 har drygt 26 miljarder kronor mer betalats ut p.g.a. att följsamhetsindexeringen införts. De två senaste åren har uppräkningen däremot varit negativ. Uppräkningen minskade med 3,0 procent 2010 och 4,3 procent 2011.

Pensionssystemet ska tåla befolkningsmässiga förändringar. Systemet är därför utformat så att ju senare man går i pension, desto högre blir den årliga pensionen. Det har stor påverkan när man väljer att ta ut sin pension i det svenska pensionssystemet. Beräkningar visar att om man tar ut allmän pension vid 61 års ålder uppgår pensionen till cirka 72 procent av den pension man skulle få vid 65 års ålder. Skulle individen däremot arbeta till 68 års ålder blir pensionen cirka 29 procent högre vid pensionstillfället än vid 65 års ålder.

Inkomstpensionen betalas alltid för hela livet och beräknas lika för kvinnor och män. Den inkomstgrundade pensionen betalas ut till alla som har tjänat in rätt till den, d.v.s. pensionsrätter och pensionspoäng, oavsett om man som pensionär bor i Sverige eller inte.