Inkomstpensionen ökar med 3,5 procent nästa år. För premiepensionen gäller att den traditionella försäkringen ökar med 1,5 procent och fondförsäkringen minskar med 10 procent. Garantipensionen höjs med 2,8 procent.
Detta innebär att den allmänna pensionen i Sverige kommer i genomsnitt att öka med 356 kronor till 11 428 kronor i månaden.
Idag, den 13 december, placeras 32,1 miljarder kronor i premiepensionssystemets fonder. Pengarna fördelas ut på 6,2 miljoner konton. Den genomsnittliga summan är cirka 4 500 kronor per pensionssparare och som mest blir insättningen 9 582 kronor plus ränta. Inom premiepensionssystemet finns efter insättningen cirka 395 miljarder kronor placerade.
Den 1 december stoppas, som tidigare anonnserats, massbytesmöjligheten för de 700 000 kunder som köpt en förvaltningstjänst. Nu inför Pensionsmyndigheten en ny tjänst – en s k Fondvalsguide – på sin hemsida.
Fondvalsguiden skall vara ett stödjande verktyg för den som vill göra egna aktiva val. Risknivån och avgiftsnivån är det som ger utslag i rådgivningen. Den tidigare Premiepensionslotsen skrotas nu helt. Verktyget skall ses som ett komplement till de redan existerande AP7 Såfa (för den som inte vill engagera sig alls) och till möjligheten att välja fonder fritt (för den engagerade pensionsspararen).
Bostadstillägget är en del av det svenska pensionssystemet. En del som många pensionärer inte vet om att de är berättigade till. Bostadstillägget är skattefritt och en ensamstående pensionär kan få 4 650 kronor och en sammanboende 2 325 kronor i månaden. Det genomsnittliga beloppet som betalas ut är 2 314 kronor per månad. Den genomsnittliga pensionären som får bostadstillägg har en allmän pension på 9 100 kr per månad.
Drygt 250 000 pensionärer har idag bostadstillägg. Pensionsmyndigheten och SCB räknar med att ytterligare drygt 50 000 personer är berättigade.
Regeringen har med anledning av den ekonomiska turbulensen meddelat att den skjuter fram den planerade skattesänkningen för pensionärer som skulle trätt ikraft nästa år. Skattesänkningen hade inneburit cirka hundra kronor lägre skatt i månaden.
Regeringen har beslutat stoppa massfondbyten fr o m den 1 december 2011. De sparare som betalar avgift till de förvaltningsföretag som genomför dessa massfondbyten kommer att informeras genom brev.
Pensionsgruppen har nu beslutat förbjuda massbyten inom premiepensionen. Uppskattningsvis anlitar över en halv miljon premiepensionssparare något bolag som sköter placeringarna av deras premiepension. När dessa bolag genomför sina automatiserade fondbyten uppstår s k massbyten. Pensionsmyndigheten har efterfrågat detta beslut. Massbytena kostar mycket pengar och är tekniskt resurskrävande. Flera fonder inom premiepensionen har också förordat ett förbud med hänvisning till de problem fonderna ställs inför när en stor del kapital kommer till och från en fond. De bolag som tillhandahåller förvaltning av premiepensionen för privatpersoner är naturligtvis kritiska till beslutet.
Hur och när förbudet träder ikraft är ännu inte beslutat.
Socialdemokraternas nyvalde partiordförande Håkan Juholt har satt pensionsöverenskommelsen i fokus. I sitt installationstal inbjöd han fackföreningarna till en gemensam översyn av pensionssystemet. Resultatet av denna översyn ska sedan bli föremål för förhandlingar med regeringen. Skulle regeringen då inte vilja genomföra förändringsförslagen så blir dessa valfrågor 2014 enligt Juholt. En strikt tolkning av detta innebär att socialdemokraterna i princip avser att spräcka den överenskommelse som ligger till grund för pensionssystemet om inte vissa, ännu ospecificerade, krav uppfylls av regeringen.
Dagen efter installationstalet intygade Håkan Juholt att pensionsöverenskommelsen består och att socialdemokraterna inte avser att spräcka fempartisamarbetet bakom pensionssystemet. Två av tre fackföreningar avser inte heller att medverka i socialdemokraternas översyn.
Nu finns Pensionssystemet.se:s informations-pm Det Svenska Pensionssystemet uppdaterat för 2011. Du hittar det genom att klicka på den blå bannern eller genom att klicka här.
Pensionen blir lägre (54 procent av slutlönen) för en 65-åring än vad man väntade sig år 1995. För att uppnå den förväntade nivån (62 procent av slutlönen) krävs att man arbetar två år till och går i pension vid 67 års ålder. Detta beror på att medellivslängden 2011 är två år längre än den var 1995.
Alternativet till att jobba längre är att höja pensionsavgifterna från dagens 18,5 procent till 22 procent. Men inte ens det kommer att räcka på lång sikt. Detta framkommer i en rapporten Pensionsreformen i halvtid från LO.
Regeringen tillsätter en ny pensionsutredning som skall se över åldersgränserna i pensionssystemet. Det uttalade syftet med utredningen är att höja den faktisks pensionsåldern.
Det svenska pensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen vilket gör att varje extra arbetat år leder till en högre pension. Varje årskull måste arbeta lite längre än föregående för att få samma reala pension beroende på att vi lever allt längre.
Nu sänds det orangea kuvertet ut till Sveriges 5,5 miljoner pensionssparare. Senast den 15 mars skall kuvertet har kommit i brevlådan. Det orangea kuvertet redovisar tillgodohavandet på dina konton för inkomstpension och premiepension. Här redovisas också hur premiepensionen är placerad och hur placeringarna utvecklats under året.
Inkomstpensionen sänktes med 4,3 procent, garantipensionen höjdes med 0,9 procent och mycket annat hände vid årsskiftet. Nu är hemsidan uppdaterad med aktuella siffror för 2011.
Regeringen har inlett förhandlingar med socialdemokraterna i syfte att höja den lagstadgade rätten att arbeta kvar på sitt arbete till 69 års ålder. Idag har man rätt att få stanna kvar till 67 års ålder.
Om förslaget genomförs innebär det ingen skillnad i själva pensionssystemets utformning. Systemet är redan utformat för att man skall kunna arbeta längre och det leder till högre allmän pension om man gör så. I praktiken skulle varje ny årskull behöva arbeta lite längre än föregående för att få ut samma reala pension.
De fem partierna bakom pensionsöverenskommelsen har nu utsett sina representanter till Pensionsgruppen för denna mandatperiod. Gruppens ordförande är socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M). Tomas Eneroth (S) återvänder till gruppen och Lars-Arne Staxäng (M) är ny ledamot. Kvar från tidigare pensionsgrupp är Kurt Kvarnström (S), Ulf Nilsson (FP), Solveig Zander (C) och Lars Gustafsson (KD).
Frågor och svar om pensioner, som du hittar i övre fliken till höger, är nu uppdaterad. Tack till er som hör av sig med frågor. Ni gör denna sida bättre.
Den vanligaste frågan rör den övre inkomstgränsen och huruvida man kan fördela sina inkomster mer taktiskt. Svaret på den frågan finner ni här.
1,6 miljoner människor beräknas gå i pension de kommande 15 åren enligt en rapport från Arbetsförmedlingen. Pensionsavgångarna fram till 2025 är en kvarts miljon fler än under åren 1995 till 2010. Generationsväxlingen blir särskilt stor i offentlig sektor och på mindre orter. De tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö påverkas minst.
I vårpropositionen aviserade regeringen en skattesänkning om cirka 5 miljarder kronor och i enlighet med alliansens valmanifest föreslås i budgetpropositionen ytterligare en skattesänkning med 2,5 miljarder kronor för 2011. För en garantipensionär innebär förslaget en förstärkning med mellan cirka 1 700 och 2 400 kronor per år beroende på kommunalskattenivå. För en inkomstpensionär kan skattereduktionen uppgå till 5 900 kr vid genomsnittlig kommunalskatt på 31,56.
EU-kommissionen har föreslagit nya åtgärder inom ramen för stabilitetspakten för att tvinga medlemsländer med hög statsskuld att sänka skuldsättningen till maximalt 60 procent. En nyhet i förslaget är att andra relevanta faktorer nu skall tas med i bedömningen av ett lands ekonomiska situation. Särskilt pekar man på länder som reformerat pensionssystemen som Sverige gjort och därmed fått kontroll över framtida pensionsåtaganden.
Statistik från SCB visar att allt fler jobbar efter 65 års ålder. Ökad arbetslust, bättre hälsa och incitamenten i pensionssystemet anges som orsaker. Nu arbetar ungefär 12,5 % av svenskarna som fyllt 65 eller mer. Andelen företagare är överrepresenterad bland de som fortsätter jobba.
De båda regeringsalternativen har nu presenterat sina valmanifest och en ny fråga för pensionssystemet har därmed aktualiserats. Allianspartierna föreslår att rätten till att få arbeta kvar skall höjas från dagens 67 till 69 år. Detta föreslås att genomföras någon gång under kommande mandatperiod. De rödgröna partierna har inte med detta i sin plattform. Såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer har tidigare varit skeptiska till att höja denna åldersgräns.
De tidigare aviserade skattesänkningarna på pensioner har nu konkretiserats. Allianspartierna föreslår sänkt skatt med 7,5 miljarder nästa år och ytterligare 2,3 miljarder när ekonomin tillåter. De rödgröna föreslår sänkt skatt med 10 miljarder nästa år och ytterligare 7 miljarder när ekonomin tillåter. De rödgröna finansierar detta med hjälp av höjd fastighetsskatt och återinförd förmögenhetsskatt.
Det svenska pensionssystemet vilar på en överenskommelse mellan fem av riksdagens partier, Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna. Samtliga dessa partier värnar om dagens avgiftsbestämda pensionssystem.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna står inte bakom dagens pensionssystem utan förspråkar ett förmånsbaserat system, ett reformerat ATP-system. Någon rödgrön överenskommelse finns inte om att förändra pensionssystemet så dagens pensionssystem lär bestå oavsett vilken regering som bildas efter valet.
Skatten på pensionsinkomster kommer att sänkas den 1 januari 2011. Detta har riksdagen beslutat i enlighet med alliansregeringens förslag. Även de rödgröna partierna föreslog en skattesänkning på pensionsinkomster. Företrädare för bägge regeringsalternativen har dessutom hävdat behovet av ytterligare skattesänkningar med hänvisning till den automatiska balanseringen.
I övrigt finns inga valfrågor som direkt påverkar pensionssystemet.
Den automatiska balanseringen finns kvar i pensionssystemet kommande år. Inkomstindex ökar med 1,9 procent men efter balanseringens effekter och avdraget på 1,6 procent blir den totala minskningen 4,3 procent inom inkomstpensionen. Garantipensionen räknas däremot upp med prisbasbeloppet och detta stiger nästa år med 0,9 procent.
Detta innebär att de cirka 200 000 pensionärer som har låg eller ingen inkomstpension får en höjning med 0,9 procent nästa år. De cirka 565 000 pensionärer som har något högre inkomstpension, men också garantipension, får en förändring av sin allmänna pension med mellan +0,9 procent och -4,3 procent. De cirka 1 070 000 pensionärer utan garantipension får en minskning av sin allmänna pension. Minskningen beräknas för en ålderspensionär med 12 000 kronor i inkomstpension med 512 kr i månaden 2011. Då skatten sänks nästa år blir nettoeffekten en minskning med 155 kronor i månaden.
En enkel tumregel är att de som har under 11 100 kronor i månatlig inkomstpension får höjd nettopension. De som har över 11 100 kronor i månatlig pension får sänkt nettopension. Alla nettosiffror utgår från de beslutade skattesänkningarna i vårpropositionen.
Runt om i Europa föreslås höjda åldersgränser inom pensionssystemen. Idag föreslår den franska regeringen att lägsta pensionsålder höjs från 60 till 62. Spanien har nyligen också aviserat en höjning. Som bakgrund till det franska förslaget finns det faktum att de har OECD:s längsta pensionstider, alltså levnadslängd efter pensionsinträdet. Franska kvinnor lever i snitt 27,5 år och franska män 24 år som pensionärer. Genomsnittet inom OECD är 22,5 för kvinnor och 17,5 för män.
Åldersgränser är en sak, faktisk pensionsålder en annan. I Österrike är den faktiska pensionsåldern sex år lägre än den statliga pensionsåldern. I Sydkorea däremot är den faktiska pensionsåldern 11 år högre än den offentliga åldersgränsen. I det svenska pensionssystemet är åldersgränsen borttagen. Vi kan gå i pension från 61 års ålder och pensionen stiger ju längre vi arbetar. Den faktiska pensionsåldern i Sverige är 63 år.
Den 3 juni hölls Pensionsgruppens sista ordinarie möte denna mandatperiod. På agendan stod endast informationspunkter. Sjunde AP-fonden informerade om de statliga årskullsalternativen (SÅFA). Frågan om 2K bordlades med hänvisning till ett antal fördjupningar som måste göras innan beslut kan fattas.
Under mandatperioden har Pensionsgruppen bestått av ordförande Cristina Husmark Pehrsson (M) och ledamöterna Veronica Palm (S), Kurt Kvarnström (S), Mats G Nilsson (M), Solverig Zander (C), Ulf Nilsson (FP) och Lars Gustafsson (KD).
AP-fondernas resultat för 2009 är det bästa sedan starten 2001. Det innebär att en stor del av förlusterna från 2008 har återhämtats. Det framgår i en skrivelse om AP-fondernas verksamhet som regeringen överlämnat till riksdagen. Flera av AP-fonderna har under 2009 genomfört förändringar i sina förvaltningsmodeller och fokuserar nu mer på de strategiska besluten. Skillnaderna mellan de olika fondernas strategier är därmed större än tidigare vilket innebär att riskerna i pensionssystemet sprids.
Regeringen har beslutat att utreda införandet av flytträtt inom all privat pensionsförsäkring. I nytecknade individuella pensionsförsäkringar finns redan flytträtten garanterad men en stor del av kapitalet som sparats i livförsäkring är fortfarande inlåst hos försäkringsföretagen.
Utredningen ska även analysera andra frågor som hur överskottshantering, ombildningsfrågor och inflytanderegler. Direktiven finns i sin helhet här.
Nu finns en ny uppdaterad PM om pensionssystemet i den blå bannern upp till vänster på sidan. Bland uppdateringarna finns förändringarna i premiepensionen, effekten av den automatiska balanseringen, skattefrågor etc.